Patrik Hafström, Victoria Juslenius, Andreas Lindén, Elin Lönnberg, Lovisa Till, Ida-Sofie Valtanen och Jan-Erik Till

Ofärdsåren 1899-1905 - en västnyländsk kronologi

Traditionellt har man i Finland sett februarimanifestet 1899 som starten på förryskningen. Det har sagts att det kom som en chock och man har talat om en statskupp. Faktum är att utvecklingen mot det som kom att kallas ofärdsåren 1899-1905 startade långt tidigare. Särskilt efter polackernas uppror 1863 hörde man allt oftare "Ryssland åt ryssarna!" De ryska myndigheterna lade sig allt oftare även i Finlands affärer.

Det enade Tysklands tillkomst 1871 gjorde att det mitt i Europa uppstod en ny stormakt. Ryssland kände sig tvunget att se om sitt hus. Sett ur S:t Petersburgssynvinkel måste man kunna lita på de västra gränsområdena. Det betydde att man tog ett fastare grepp om dessa, bl.a. Finland.

Under Alexander III:s tid vidtogs en del åtgärder, t.ex. 1890 underställdes det finska postväsendet det ryska. Autonomin började naggas i kanterna.

Generalguvernör Heiden lade fram ett "förryskningsprogram" där huvudvikten var lagd vid språk- och skolpolitiken. Genom att gynna finskan försvagade man svenskans ställning och banade så plats för ryskan. Finskan uppfattades inte vara något hot mot ryskan. När Nikolai Bobrikov 1898 utnämndes till generalguvernör fortsatte han på Heidens linje - men med mycket större energi.

Den finska värnpliktslagen från 1878 ansågs på ryskt håll vara ett tecken på separatism. När finländarna vägrade godkänna en omordning av värnpliktsfrågan tog Ryssland till hårdare tag mot storfurstendömet Finland.

1899

Februari

Kejsaren undertecknar februarimanifestet – de s.k. ofärdsåren börjar. Finlands autonomi begränsas.

Vårvintern

Studenterna leder insamlandet av namn till den stora massadressen som man tänker föra till tsaren för att ödmjukt framföra sin djupa oro över utvecklingen. Även i de västnyländska socknarna samlas det namn. Kejsaren tar inte emot adressen.

Sommaren

Ekenäsbon John William Nylander leder arbetet med att smuggla in sin i Sverige tryckta bok Den Stora Deputationen till Tsaren 1899. Bokpaketen lossas på bryggan i Källviken. Insmugglingen av Nylanders bok är sannolikt den första större operationen i hela landet av detta slag under förryskningstiden.

Tidningen Hangö är indragen en månad

1900

Tidningen Hangö är indragen två gånger, första gången en månad och den andra gången två.

20 juni

Språkmanifestet fastställer att ryskan blir officiellt språk i Finland.

Hösten

Den illegala tidningen Karis Kungörelser börjar utkomma. Det är ett handskrivet blad som utkommer varje söndag med en upplaga på ca 50 exemplar. Förutom lokalt material publiceras även utdrag ur andra illegala tidningar, t.ex. Fria Ord som trycks i Sverige. John Nyberg och hans systrar har hand om utgivningen. Dupliceringen sker på Borgmästars i Kila.

1901

Sommaren

Det fattas beslut om att den obligatoriska undervisningen i ryska avsevärt skall utökas i läroverken. Motståndsmännen och -kvinnorna reser runt även i Västnyland och propagerar för sin sak.

Juli

Militärmanifestet av 12.7.1901, rysk värnplikt införs i storfurstendömet Finland. Genom att kommunerna skall välja ledamöter till de uppbådsnämnder som förutsattes i lagen ges kommunerna nu en möjlighet till aktivt motstånd mot förryskningen.

Augusti

Karis, lördag eftermiddag, i sockenstugan sätter man upp en skrivelse där man undanber sig att kyrkoherden skall läsa upp militärmanifestet. Enligt en uppgift lovar kyrkoherden detta. Det hela går vänligt till.

Söndag, det är mycket folk i högmässan och prästen försöker läsa upp kungörelsen. Nu går det inte lika vänligt till. Församlingen förbjuder kyrkoherden att läsa upp kungörelsen och börjar sjunga psalmen Vår Gud är oss en väldig borg. Varje gång han försökte läsa stämmer man upp i en ny psalm eller sång. Kungörelsen förblir oläst i Karis.

Augusti-september

Kagalen inleder sin verksamhet som en centralstyrelse för oppositionen mot förryskningen i Finland. En landsomfattande organisation för att bedriva motståndet mot den nya värnplikten skapas. Syftet är bl.a. att förmå de inkallade att utebli från uppbåden. Inom kommunerna kämpar man för att inga uppbådsnämnder enligt den nya lagen skall tillsättas. Samtidigt tar man ett steg från passivt till aktivt motstånd. Även om uteblivande från uppbåden kan uppfattas som passivt motstånd måste agitationsorganisationen mot uppbåden betecknas som aktivt motstånd. Detsamma gäller den illegala pressen

September

Man skapar en ny massadress med 473 468 namn, omkring 50 000 färre än 1899. Denna skrivelse riktar sig mot de olagliga värnpliktsuppbåden. Adressen lämnas in till senaten för vidare befordran till kejsaren. Också nu samlas det namn i Västnyland med i stort sett samma resultat som förra gången.

Hösten

En rad präster vänder sig till kejsaren med önskan om att uppläsandet av den nya värnpliktsförordningen i landets kyrkor måtte inställas. Bland dessa hittas kyrkoherden i Ekenäs J.A. Enebäck samt kyrkoherden K.F. Eklund och kapellanen J. Castren i Pojo.

I Sjundeå avlägsnar sig församlingen när förordningen skall läsas upp och i Hangö går kyrkoherden med på församlingens önskan om att inte läsa upp förordningen.

4 november

Karis, myndigheternas skrivelse om val av uppbådsnämnd anländer till kommunalstämman.

December

I mitten av månaden finns uppgifter om att 15 socknar beslutat att inte välja uppbådsnämnd.

Ingå är en av dem och hotas därmed av ett 4 500 marks vite. Även i Snappertuna vägrar man att välja uppbådsnämnd. Där är summan 1 500 mark. I Snappertuna besvärade man sig över vitet.

16 december

Ekenäs, rådhustämman vägrar välja medlemmar till uppbådsnämnden. Myndigheterna hotar med 2 000 marks vite.

23 december

Karis, kommunalstämman sammanträder och vägrar att välja en uppbådsnämnd.

1902

Ekenäs, stadsfullmäktige meddelar guvernören att det nu inte går att finna en lokal för uppbådsnämnden i staden.

Början av året

Guvernören (landshövdingen) i Nylands län Kaigorodoff låter meddela att om inte uppbådsnämnder väljs får kommunalordförandena personligen och hela kommunalinstitutionen bära följderna.

Januari

Fria Ord publicerar en rätt lång lista över kommuner som vägrat välja uppbådsnämnd. Bland dessa återfinns Hangö, Ekenäs, Karislojo, Lojo och Kyrkslätt.

Kapellan Mäkelä från Ingå skickas till Ekenäs för att läsa upp värnpliktsförordningen. Församlingen sätter stopp för försöket genom att stämma upp i psalmen Vår Gud är oss en väldig borg.

20 januari

Karis, guvernören förnyar sin befallning om att tillsätta en uppbådsnämnd i Karis. Han stadgar dessutom om ett vitesbelopp om 1 500 mark.

11 februari

Karis, kommunalstämman sammanträder. Herr Kammarjunkaren Hjalmar Linder från Svartå anser att kommunen är skyldig att välja uppbådsnämnd. Alla övriga protesterar mot detta och avlägsnar sig genast. Kvar blir endast ordföranden J.B. Wahlström och kammarjunkaren. Inga beslut kan fattas.

Februari

Kaigorodoff börjar väcka åtal mot personer som motarbetat valet av uppbådsnämnder. Bl.a. till Hangö och Ekenäs skickas stämningar.

10 februari

Ingå, kommunalstämman vägrar igen att tillsätta en uppbådsnämnd. Följden blir att nu hotas Ingåborna av ett vite om 22 500 mark! Man beslutar att besvära sig över detta.

Mars

Ekenäs, guvernören hotar nu med 10 000 marks vite. Guvernören betraktar summan som en skuld till statsverket.

4 mars – 4 april

Tidningen Västra Nyland är indragen.

12 mars

Snappertuna, kommunalstämman sammankallas på order av länsstyrelsen. Stämman konstaterar att sammankallandet inte skett inom laga tid.

17 mars

Karis, kommunalstämman sammanträder och upprepar sin vägran. John Nyberg får dessutom i uppdrag att hos senaten besvära sig över vitesbeloppet och att hos hovrätten överklaga guvernörens tilltag att överhuvud utdöma vite.

1 april

Snappertuna, ingen infinner sig till sockenstämmans sammanträde.

25 april

Snappertuna, i sockenstämmans sammanträde deltar nu ett stort antal personer, främst ”fiskare, torpare och andra till kommunens lösa befolkning hörande personer”, och härvid väljs medlemmar i uppbådsnämnden. Mot beslutet anförs besvär av 19 personer, företrädesvis jordbrukare.

5 maj

Karis, kommunalstämman beslutar sig för att åtala guvernören för att han utan laga dom ålagt kommunen böter. Samtidigt kräver man att hans beslut om vite skall återtagas.

Strax efter pingst

Uppbåd ordnas på Ramsholmen i Ekenäs. Av 45 uppbådade Karisbor deltog endast en och det efter att uppbådstillfället egentligen var över.

Sommaren

Fria Ord börjar publicera uppgifter kommunvis om hur värnpliktsstrejken lyckas. Karis toppar listan i Västnyland – inte en enda Karisbo infinner sig till uppbåd 1902 (i verkligheten var det alltså en som infann sig). I Nylands län uteblir 75 % av de uppbådade.

1903

Snappertuna, kommunalstämman sammankallas tre gånger under året utan att någon infinner sig. Först en fjärde stämma i december kan fatta beslut om val av medlemmar i uppbådsnämnden.

Januari

Myndigheterna försöker hitta en lokal nära Karis station åt kretsnämnden till värnpliktsuppbådet senare under våren. Det verkar inte ha lyckats.

9 januari

Karis, guvernören utfärdar sin fjärde order om val av uppbådsnämnd.

15 januari

Ekenäs, ett allmänt medborgarmöte, som besöks av 250 personer, ordnas. Fosterländska föredrag åhörs och mötet avslutas med att publiken sjunger Vårt land.

Våren

I Hangö och Ekenäs vägrar man utlysa rådhusstämma. Därmed protesterar man mot verkställigheten av värnpliktslagen. Kaigorodoff svarar med ett vite om 3 000 mark för vardera staden.

Mars

Samtliga borgmästare i Nylands och Viborgs län avsätts efter att ha vägrat samarbeta kring genomförandet av den nya värnpliktslagen. Även Ekenäs och Hangö är nu alltså utan borgmästare. Borgmästaren i Ekenäs, Björn Schauman, landsförvisas.

Ingå, sockenstämman vägrar igen att utse uppbådsnämnd vilket resulterar i en 4 500 marks vitesbot.

6 april

Karis, vice ordföranden Algoth Westerlund rapporterar från sockenstämmans sammanträde att ingen av kommunens röstberättigade medlemmar infann sig.

8 april

Karis, guvernören svarar med sin femte order om val av uppbådsnämnd och nu med hot om ytterligare 1 500 marks vite.

Våren

Pojo, regeringens värnpliktskungörelse som funnits upphängt i Pojo kyrkby försvinner. Detta trots att socknens länsman hotat med 300 marks vite om någon skadar kungörelsen.

Pojo, länsmannen är tvungen att i veckotal söka bostad på orten. Pojoborna försöker förhindra att länsmannen ska få tag på en bostad. De misslyckas dock.

Lojo kommun hotas med 3 000 marks vite om man inte väljer en uppbådsnämnd.

Sjundeå kommun vägras statslån för folkskolbygge med motiveringen att kommunen motverkat verkställigheten av militäruppbåd.

Maj

Ingå, ingen deltar i sockenstämmans sammanträde.

11 maj

Karis, vice ordföranden Algoth Westerlund skriver till guvernören att ingen av kommunens röstberättigade medlemmar hade infunnit sig till kommunalstämma 5 maj.

25 maj

Ingå, nu deltar tre personer i sockenstämmans sammanträde och dessa fogar sig i guvernörens påbud. Ingåbornas motstånd är därmed formellt brutet. Böterna betalas ur sockenmagasinskassan.

Annandag pingst

En polisstyrka från Hangö besöker Karis för att förhindra agitation mot uppbåden. De uppbådade väntas med tåg till i Hangö denna dag. De flesta av de uppbådade i Karis befinner sig inte på stationen med avsikt att resa till Hangö – utan sannolikt för att följa med situationen och protestera. Enligt Fria Ord uppträder polisstyrkan hotfullt och våldsamt vilket leder till att Karisynglingarna blir tvungna att åka i väg till Hangö och delta i uppbådet. I Karis misstänker man nu att det finns angivare i leden.

16 juni

Ekenäs, husundersökning genomförs på Gullö gård. Det enda man hittar är ett exemplar av Istos målning Anfallet. Godsägare Aschan landsförvisas.

28 juni

Karis, kommunalstämman vägrar ännu en gång. Man beslutar även att överklaga såväl de gamla som de nya böterna som man fått.

Sommaren

Fria Ord rapporterar om årets uppbåd. Siffrorna är klart sämre än för år 1902. T.ex. i Karis-Svartå infinner sig 21 av 26 uppbådade män. (Förklaringen finns sannolikt i notisen för annandag pingst.) I Västnyland lyckas protesten bäst i Ekenäs där enbart 3 av 15 uppbådade infinner sig.

5 augusti

Karis, kommunen får en skrivelse från senatens civilexpedition där det meddelas att böterna nu upptagits som kommunens skuld till statsverket. På sitt följande sammanträde konstaterar stämman att vitet inte är berättigat. Man lämnar skrivelsen utan avseende.

25 augusti

Karis, polisen besöker Borgmästars i jakten på illegala tidningar. John Nyberg förs till Hangö.

Karis kungörelser slutar sannolikt utkomma som en följd av denna händelse.

I Fria Ord kan man läsa: ”Händelsen har i hela trakten väckt alla rättsinnade människors ovilja och harm, och Bobrikoff och hans män ha åter i blind enfald själfve förstärkt den mur, som för alltid skall skilja vårt folk från knutpiskans välde.”

Ekenäs, stadsfullmäktiges ordförande, Mikael Lindén, landsförvisas.

6 december

Snappertuna, guvernören vägrar fastställa valet av ordförande i kommunalstämman och i kommunalnämnden. Man väljer nya som guvernören godkänner.

15 december

Ingå, kommunalstämman väljer uppbådsnämnd utan spår av strid i protokollet.

20 december

Karis, guvernör Kaigorodoff sänder brev till kommunen och sjätte ordern om val av uppbådsnämnd. Han ger dessutom kronolänsmannen order om att närvara vid stämman och omedelbart rapportera om stämmans beslut.

21 december

Karis, kommunalstämma, brevet uppläses.

1904

Början av året

Karis, guvernören vägrar stadfästa valet av Wahlström som kommunalnämndens ordförande eftersom han motsatt sig att skriva ut uppbådslängderna. Han döms dessutom till 600-700 mark i böter. Sådana pengar har han inte men hans vänner samlar ihop summan så att han inte behöver sitta i fängelse.

Ekenäs, guvernören vägrar stadfästa fullmäktiges val av presidium för 1904.

Februari

Rysslands krig mot Japan bryter ut.

28 mars

Karis, kommunalnämnden fattar beslut om att sälja spannmål ur sockenmagasinet för att betala de utdömda böterna. Det sammanlagda bötesbeloppet om 3 000 mk var stort. Kommunens hela årsbudget denna tid var ca 8 000 mk.

18 april

I Karis hålls vinterting. John Nyberg och hans medhjälpare står åtalade för spridning av publikation, som avsåg ohörsamhet eller uppvigling mot myndighet, eventuellt landsförrädisk verksamhet. Den kommande republikens president Pehr Edvin Svinhufvud sköter Karisbornas försvar – gratis, med motiveringen att Karisborna skött sig så bra.

April

Karis, kronolänsmannnen i Karis distrikt K.P. Wahlroos avskedas av guvernören. Karisborna är bestörta eftersom de känner länsmannen som en plikttrogen och godsinnad man. I Fria Ord undras det om avskedandet kan ha något med rättegången mot John Nyberg att göra.

6 juni

Karis, kommunalnämnden fattar beslut om att de resterande 1 500 mark skall taxeras av kommunens besuttna. Beslutet verkar inte ha verkställts.

16 juni

Generalguvernör Bobrikov mördas.

14 november

Rättegången mot John Nyberg och hans medhjälpare fortsätter. Åklagaren åberopar nu dock pardonsplakatet av 23 augusti och frångår allt ansvarsyrkande. Målet förfaller.

16 december

Karis, myndigheterna frågar om kommunen är villig att upplåta lokal eller anordna frivillig insamling till förmån för sjuka och sårade krigares vård.

20 december

Ingå, kommunalnämnden skall välja uppbådsnämnd. Nu avlägsnar sig alla utom ordförande och lokala polisen. Inget val kan förrättas.

1905

Januari

Karis, kommunalstämman svarar att frågan om ryska krigare är för tidigt väckt. Man är dock beredd att på kommunens fattigvård ta emot och vårda två ryska soldater – ”likväl på villkor att det kommunen olagligt frånhända vitet återbetalades.”

22 januari

Ingå, kommunalnämnden väljer uppbådsnämnd.

27 februari

Snappertuna, kommunalstämman sammankallas för att granska uppbådslängden. Endast ordförande och den lokala polisen är på plats. Polisen ordnar att ytterligare två personer infinner sig. Uppbådslängden kan därefter uppläsas och godkännas.

13 mars

Snappertuna, kommunalstämman skall välja uppbådsnämnd men konstateras vara olagligt sammankallad.

25 maj

Ekenäs, 500 personer samlas på torget för att protestera mot kommissarie Schadvoyn. Man vill ha bort honom från staden. Det har en längre tid varit konflikt mellan stadsborna och den ditkommenderade polisstyrkan.

5 juni

Ekenäs, gatubråk och stenkastning. Det är oklart vem som ligger bakom oroligheterna. Det verkar nästan som om myndigheterna har provocerat fram oroligheterna, åtminstone misstänker stadsfullmäktige det.

Augusti

Snappertuna, kommunalstämman återkräver det utdömda vitet om 1 500 mark av myndigheterna.

5 september

Fred i rysk-japanska kriget. Ryssland har förlorat kriget och landet är i uppror.

30 oktober till 6 november

Storstrejk i Finland

Under storstrejken påträffas en fullständig samling av Karis Kungörelser hos polisen i Ekenäs. Någon har alltså svikit. Karisborna har haft rätt i sina misstankar.

30 oktober

Karis, kommunalstämman vädrar seger i kampen och yrkar bestämt ännu en gång på att få tillbaka Kaigorodoffs böter. Dessutom utgjuter man sig över hur dåligt länet skötts de senaste åren och rent ut sagt uppmanar självaste kejsaren att vidta åtgärder för att rätta till felen!

31 oktober

Ekenäs, stort medborgarmöte. Samtliga poliser avgår omedelbart. I stället tillsätts en skyddsvakt bestående av stadens invånare.

4 november

Novembermanifestet upphäver de flesta förryskningsåtgärderna.

November 1906

Ekenäs får tillbaka 12 000 mark. Även Snappertuna får tillbaka sina pengar i slutet av 1906.

10 december 1906

Karis, kommunalstämman: ”Beslöts att till magasinskassan överföra de av Statsverket återburna böterna, 1 500 mark, som uttagits av kommunen för vägran att verkställa val av uppbådsnämnd.”

Källor

Fria Ord 1900-1905

Karis kungörelser nr 2, 7.12.1900 – nr 24, 5.5.1901 (Lokalarkivet Arresten)

Västra Nyland 6.6.1957 (Brages pressarkiv)

htttp://hiski.genealogia.fi

http://www.geni.com

Alf Brenner: Ingå, Fagervik, Degerby del I, Hangö 1972

Ola Brenner: Snappertuna, En kustbygds hävder II, Hangö 1975

Henrik Cederlöf: John William Nylander, Ekenäs 1997

Johannes Cederlöf: Ekenäs stads historia III, Ekenäs 1964

Henrik Ekberg: I borgens skugga, Karis 2006

Osmo Jussila m.fl: Finlands politiska historia 1809-2009, Helsingfors 2009

Osmo Jussila: Suomen suurruhtinaskunta 1809-1917, Juva 2004

Matti Klinge: Finlands historia 3, Helsingfors 1996

Kerstin Kåll, När fan tog bofinken, Stockholm 1992

Joakim Lagerbohm: Stadsfullmäktige i Ekenäs 100 år, 1875-1975, Ekenäs 1985

Gunnar Landtman: Studenter under Finlands kampår 1898-1909, Helsingfors 1940

Lars Nyberg: Kriser och ödesår, Ekenäs 1978