Lotta Svärd

Den frivilliga försvarsrörelsen Lotta Svärdsrörelsen grundades 1918 under kriget och i början av 1921 lösgjordes lottaverksamheten från skyddskåren. Detta år fick man landsomfattande gemensamma regler. Fanni Luukkonen var högsta chef för Lottarörelsen 1929-1944.

Det var frågan om en militär, hierarkisk organisation där disciplinen var hård. Lottadräkten var grå av ylle eller bomull och dekorerades av lottaspänne. Kragen var vit. Det fanns också ett armband som användes vid vissa speciella tillfällen.

Ca 84 000 lottor arbetade under vinterkriget inom sociala vården och landsförsvaret och när Lottarörelsen var som störst var det frågan om 220 000 kvinnor. Av dem var 144 000 aktiva. 40 000 lottor var heltidsanställda av armén under fortsättningskriget. Ett stort antal män kunde frigöras för krigiska värv genom lottornas insatser.

Lottorna i Karis hjälpte bl.a. ortens skyddskår med att ta hand om förplägningen vid skyddskårens kurser och övningar. Annars var det till stor del frågan om att understödja skyddskåren ekonomiskt. Genom bl.a. olika fester och lotterier fick Karis Lotta Svärd medel som man donerade till Karis skyddskår.

Under år 1939 blev det mera uppgifter. Ortens centrala läge ställde vissa krav på lottorna, för Karis var en järnvägsknutpunkt. Lottorna deltog i luftbevakningen. Det gällde främst tornet nära det nuvarande vattentornet. Lottorna meddelade direkt när flygplan observerades och de hade där telefonförbindelse med staben. Lottorna deltog även i hjältebegravningar nära begravningsplatsen vid Landsbro, där de stod som hedersvakt. Detta eftersom de arbetade vid staben vid Landsbro. Utrustningssektionen såg till att det fanns av skjortor, fottrasor, snödräkter, vantar, strumpor mm. Lottornas sanitetssektion såg till att det fanns kappsäckar som var avsedda för första hjälp och ställde i ordning ett lager av förbandsmaterial.

År 1939 etablerade sig ett krigssjukhus i Mjölbolsta där lottorna kunde hjälpa till med patienter som hade mindre problem och på det sättet vara till stor hjälp då den anställda sjukhuspersonalen inte hann med allt.

Kosthållet var en svår uppgift under kriget för det var inte lätt att få tag på mat. Det serverades mat vid Folkets Hus på Köpmansgatan. Lottorna tog också hand om förplägningen vid reservistinkallelser. För soldaterna ordnade man en kantin. För trupper på väg till och från Hangöfronten serverades också mat vid ett senare skede. Vid jultid hade lottorna i uppgift att dela ut bidrag till fattigare familjer samt sände julklappar till inkallade reservister från Karis och den okände soldaten blev inte bortglömd.

4.10.1940 övergick Karis Lotta Svärdavdelning till det nybildade Raseborgs Lotta Svärddistrikt. Under våren 1941 ordnades utbildning och kursen var indelad i två linjer, luftbevakningsarbete och kansliarbete. Karislottorna inrättade hösten 1941 ett soldathem i Karis.

Vid sidan om lottorna började flicklottor verka. Ålder var 8-17 år. Det var en motsvarande rörelse som soldatgossarna var för pojkarna. De fick utbildning i hemvård, matlagning, handarbeten, luftbevakning samt personlig hygien. De fanns ca 50 000 flicklottor i landet 1943. Flicklottorna fick lära sig att “älska fosterland, hem och religion”.

En central plats i flicklottornas och lottornas verksamhet var i Folkets Hus vid Köpmansgatan. Stabsköket fanns i Landsbro

Då vapenstilleståndet ingicks efter fortsättningskriget 19.9.1944 hörde det till villkoren att de organisationer och föreningar som påstods bedriva propaganda riktad mot Sovjetunionen eller betraktades som fascistiska, skulle upplösas. Över 400 organisationer upplöstes omedelbart och lite senare Lotta Svärdföreningarna och skyddskårerna. Totalt förbjöds mer än 2500.

Den 6.11.1944 upplöstes skyddskårs-. soldatgosse-, Lotta Svärd- och flicklottaorganisationerna på order av den allierade kontrollkommissionen med stöd av vapenstilleståndsavtalet. Organisationerna var fascistiska enligt Sovjetunionen och skulle förbjudas. En stor del av egendomen överfördes till andra organisationer. Det gällde bl.a. Marthaförbundet, Folkhälsan, museer och skolor. Vid Karis-Billnäs gymnasium existerar ännu rester av Karis skyddskårs stipendiefond och yrkesskolan i Karis fick ta över skyddskårens hus i Landsbro. Lotta Svärdavdelningen i Karis gav en del obligationer till en stipendiefond i Karis-Billnäs samskola. Bland annat fadderbarn fick sin andel samt personer som lidit genom kriget. Krigsinvaliderna fick föreningens häst.

Att “Karis och Svartå skyddskårsfana skola förvaras i respektive kyrka” beslöt kyrkofullmäktige 29.12.1944 i Karis.

Julia Mervasto

Läs mera i Karis-Billnäs gymnasium: I krigets skugga. 2009