Kappsäcksfabriken

Kappsäcksfabriken i Karis 1924-1980

Kappsäcksfabriken, Lönnbergska fabriken, “fabriken vid Elin Kurcksgatan”... Vad var det för fabrik egentligen? Vilken är dess historia?

Karl Arthur Lönnberg, född år 1901, var grundaren till den fabrik som skulle bli störst, och också först, i Finland på att tillverka kappsäckar. Före sin kappsäckskarriär hade han jobbat med att göra bland annat sadlar och seldon vid Nylunds sadelmakeri på Bangatan 63 i Karis.

År 1924 beslöt sig Lönnberg att själv starta sin egen produktion. Först bestod produktionen av de redan tidigare nämnda, alltså sadlar, seldon och grimmor, men senare också av ryggsäckar, lunchlådor, så kallade “beautyboxar”, och det absolut största var produktionen av kappsäckar.

Produktionen fick sin början på Alingsåsgatan 34 nära stationen i ett hus som inte längre finns kvar. Därefter flyttades fabriken till Hindersgatan i Kila där produktionen tog fart ordentligt och byggnaden förstorades i flera omgångar. Efter fem år var de anställda tolv till antalet. Till sist flyttade fabriken till den plats där produktionen kom att bli som störst, i korsningen av Prästmossegatan och Elin Kurcksgatan. Detta skedde år 1938, och därefter förstorades byggnaden år 1942 under fortsättningskriget och 1954.

I den 1 700 kvadratmeter stora byggnaden bodde familjen Lönnberg i den övre våningen längs Elin Kurcksgatan. Tillskärningen, lagret och personalutrymmena fanns i nedre våningen. Kappsäckarna tillverkades uppe i flygeln längs Prästmossegatan.

På den här adressen var det främst tillverkning av kappsäckar i alla dess former som gällde. Som mest producerade man 50 000 kappsäckar per år. De anställda hade blivit mycket fler till antalet, nämligen hela 26 personer. I Finland fanns det endast en annan fabrik som tillverkade kappsäckar, och den var belägen i Tammerfors.

Det som i folkmun kallas Kappsäcksfabriken hade faktiskt också ett officiellt namn, nämligen Reseeffektfabriken. Alla modeller, former och färger på produkterna var designade av Karl Arthur och dottern Carita Lönnberg själva. Från början gjordes allt för hand och maskinerna kom först senare in i processen.

Carita Lönnberg tog över företaget efter faderns död år 1966. Carina tyckte det var en självklarhet att låta fabriken leva vidare.

På någo sätt ble de automatiskt att jag fortsatt bara. De va de att [de] anställda hadd vari så länge där så alla kund ju sitt. Dom kund de bättre än jag.

Det var således förhållandevis lätt att fortsätta för Carina Lönnberg eftersom alla anställda kunde sin sak från tidigare. Exempelvis Viking Wikstedt och Birger Willstedt jobbade på fabriken i totalt 46 år per man. Carita kom att leda verksamheten i 14 år.

På grund av den allt billigare importen upphörde produktionen i Karis år 1980. Detta förstod man inte i Tammerfors där man gick i konkurs. Dock fortsatte man att sälja alla produkter som fanns kvar i lager, upp till tio år efter detta. Beslutet att lägga ned fabriken lär ha varit mycket svårt för ägaren Carita Lönnberg.

Kappsäcksfabriken är en betydande del av Karis hantverks- och industrihistoria, både i det inledande skedet då Karis ännu var ett stationssamhälle och sedan blev en köping, och ända fram till 1960- och 1970-talen.

Ur dagens perspektiv är det fascinerande att föreställa sig att man har haft en så stor produktion av en så specifik produkt i en så liten köping och stad som Karis. Annat är det idag när allt produceras i Kina.

Utvecklingen gick från den lokala industriella verksamheten till en global dito. I dagens läge (2022) och genom Covid-19 pandemin och kriget i Ukraina har man i väldigt många länder på nytt börjat inse vikten av att vara självförsörjande i produktionen av mat och olika produkter.

Alma Björklund

Källor:

Historien om K.A. Lönnberg Reseeffektfabriken 1924-1980, videofilm av Johan Lönnberg i samarbete med Torsten Bergman och Gardberg Center r.f., https://www.youtube.com/watch?v=Og2ScjWY2Ak, hämtad 2.4.2022.

Sjöblom, Agneta, “Kappsäcksfabriken har packat ihop”, Västra Nyland 10.6.2005.