Hjälpen från Alingsås

Foton från Alingsåsgatan

Under andra världskriget fick Karis mycket stöd från staden Alingsås i Sverige. Staden, som ligger norr om Göteborg hade cirka 11 000 invånare under kriget. Alingsås stödde Karis med bl.a. pengar, kläder, livsmedel, byggnadsmateriel samt annat som behövdes. Idrottskontakter knöts och delegationerna från Karis och Alingsås besökte varandra. 1948 blev Alingsås vänort till Karis.

Alingsås hade under andra halvan av 1800-talet genomgått en kraftig religiös väckelse och spåren av detta levde ännu kvar i Alingsåsinvånarna under kriget. Man ville ju såklart ta hand om och hjälpa de svaga, t.ex. genom att ta fosterbarn. Det fanns också en stark arbetarrörelse, p.g.a. att många industriarbetsplatser fanns i staden. Arbetarrörelsen betonar solidaritet. Dessutom hade arbetsgivarna inget emot att ta emot flyktingar till Alingsås - detta betydde mera arbetskraft.

En viktig faktor som bidrog till att Alingsåsborna ville hjälpa finländarna är att Alingsås tidning skrev en stor mängd artiklar om vinterkriget, speciellt då kriget började 1939. Tidningen tog ställning för Finland och emot Sovjetunionen. Tidningen rapporterade regelbundet om olika insamlingar för att hjälpa Finland samt resultaten av dessa insamlingar. En stor orsak till att Alingsås, men också Sverige överlag ville hjälpa Finland, var rädslan för att Sverige också skulle bli invaderat av Sovjetunionen om Finland skulle förlora kriget.

10.2.1940 sammankallades representanter från Sveriges tolv största städer samt olika förbund som t.ex. Svenska Stadsförbundet till en konferens. Vid konferensen diskuterade man hur man skulle kunna hjälpa kommuner i Finland. Under konferensen bestämdes det att varje stad eller köping skulle hjälpa en stad eller köping i Finland. Alingsås blev således vald att hjälpa Karis köping.

Carl Lindahl, stadsfullmäktiges viceordförande samt verkställande direktör i Lindahl & Nermark AB, tog ledningen för insamlingen i Alingsås. Lindahl lyckades väcka intresse för Karis bland industrimän och arbetare men också medborgare från alla samhällskretsar.

27.2.1940 anlände Anders Hedén, Alingsås stads brandchef, till Karis köping för att se hur man på det bästa sättet skulle kunna förverkliga hjälpen. Hedén, tillsammans med representanter för köpingen, ansåg att bästa hjälpen för Karis var kontanta medel för förstärkandet av befolkningsskyddet.

Hedén åkte tillbaka till Alingsås, med ett gott intryck av Finland. Hedén vädjade till Alingsåsborna om att de skulle hjälpa Karis under en Finlandsafton i Alingsås. En insamling gav ett mycket gott resultat.

Alingsås bidrog mycket snabbt med hjälp och redan under de första månaderna skickade Alingsås bl.a. kontanter samt fönsterglas för att reparera fönstren som söndrats i bombningarna av Karis. Karisborna uppskattade hjälpen som de fick av Alingsås och 11.12 1940 besökte köpingsdirektören Rudolf Erikson Alingsås för att personligen tacka donatorerna.

I december 1941 hjälpte Alingsås Karis att bygga upp sin samskola, som brunnit ner.

Under de kommande tre åren ordnades en hel del insamlingar i Alingsås och kontakten mellan Alingsås och Karis förblev goda. Alingsås hjälpte också till med att ta hand om krigsbarn.

Flera insamlingar ordnades under de kommande åren. Alingsåsborna samlade in alla möjliga produkter som kunde hjälpa Karisborna, allt från karameller till dörrlås och dörrhandtag. Det gjordes besök mellan kommunerna och det ordnades olika fester i Karis för att tacka Alingsås för deras hjälp. I Alingsås ordnades Karisaftnar med jämna mellanrum.

År 1948 upphörde fadderortsverksamheten. Man började i stället knyta vänortskontakter mellan Alingsås och Karis. I april 1948 ordnades ett möte i Alingsås där det officiellt konstaterades att fadderortsverksamheten hade upphört. Man konstaterade dock att det var viktigt att fortsätta uppehålla kontakter med Karis. Många Alingsåsbor hade ännu personliga förbindelser till Karis och att det var viktigt att fortsätta samarbetet mellan orterna.

Alingsås blev officiellt Karis vänort i oktober 1948 och nyårshälsningar utbyttes mellan Karis och Alingsås 1.1.1949.

Hjälpen från Alingsås var mycket betydande för Karis. Man kan inte räkna ut ett exakt värde p.g.a. att alla gåvor kan inte spåras. Dessutom kom det produkter som aldrig värderades utan som delades direkt ut till de behövande. Det förekom också privata försändelser från Alingsåsbor till Karisbor som naturligtvis aldrig registrerades.

Det är också viktigt att komma ihåg att Alingsås inte bara gav materiellt stöd till Karis. Karisborna fick känna att de inte stod ensamma i sin kamp.

I augusti 1946 ordnade KIK sina 40-årsjubileumtävlingar. En grupp på 11 man från AIF besökte nu Karis. Svenskarna gjorde bra ifrån sig i de internationella tävlingarna. Tävlingarna var också mycket populära, med långt över 1000 åskådare. I augusti 1947 ordnade KIK internationella tävlingar igen, där sju idrottare från Alingsås deltog.

Sommaren 1948 var det AIF:s tur att vara värd. AIF ansträngde sig mycket för att få tävlingarna att gå ihop ekonomiskt. KIK skickade fem idrottare och en ledare till Alingsås. Förutom deltagarna från KIK deltog också flera svenska elitmän och tävlingarna räknades som förövning till OS. Publiken uppgick till 1000 personer under spelen.

P.g.a. olika problem i KIK ordnades inga tävlingar 1949. KIK var då en förening i kris, något som inte redde upp sig förrän i mitten av 1950-tal. Trots försök att återuppta utbytet mellan AIF och KIK ville det sig inte riktigt längre. Orsakerna var flera.

För att visa sin tacksamhet beslöt Karis köpingsfullmäktige i november 1940 att döpa en av köpingens gator till Alingsåsgatan. Efter litet tvistande om vilken den gatan skulle vara stannade man för att döpa om Åsvägen till Alingsåsgatan.

Sebastian Sandgren

Läs mera i Karis-Billnäs gymnasium: Från fadder till vän. Alingsås och Karis 1940-48. Vasa 2006.