Stationsområdet
Karis station och dess omgivning
Karis station öppnades 8.10 1873 på Hangö-Hyvingebanan i Kila by. Karis station var till en början mycket obetydlig eftersom den i princip endast användes av Billnäs bruk. Först efter att Karis blev järnvägsknutpunkt började Karis stations och stationssamhällets uppsving.
Bangården fick fler spår och längre perronger då tågtrafiken blev allt livligare. 1899 fick Karis sin nya stationsbyggnad som designades av Bruno Granholm. I stationsbyggnaden öppnades också en stationsrestaurang. Ända till år 1970 stod den lilla gamla stationsbyggnaden sida vid sida med den nya, tills den gamla slutligen revs det året.
En smällkall februaridag på Karis järnvägsstation den tiden när loken eldades med ved. Troligen 1948. År 1970 revs stationshusets yttersta låga del till höger. Den då rivna delen var med ett smalt prång avskild från huvudbyggnaden och fungerade bl.a som bostad för stationsinspektorn. (Runar Bäckström)
Det var inte från första början självklart att kustbanan skulle möta Hangö-Hyvingebanan just i Karis. Både Svartå och Ekenäs förde dragkamp om att få bli knutpunktsstationer. Karis vann dels p.g.a. att hela kustbanan blev lite kortare om Karis blev knutpunkten istället för Ekenäs. Billnäs bruk behövde dessutom också knytas till kustbanan.
I och med byggandet av kustbanan fick Karis sitt eget lokstall, som så småningom ersatte Svartås lokstall och depå. Lokstallet fick sina vattentorn 1904 och i Pumpviken inrättades en pumpstation som pumpade ånglokens vatten från ån upp till lokstallets torn.
Lokstallet 2015
Pumpstationen
Pumphuset vid Pumpviken 2015
Karis lokstalls betydelse ökade ytterligare år 1914 efter att ryssarna hade sprängt Hangös tågverkstad och så flyttades verksamheten till Karis lokstall. Ända till år 1970 fungerade Karis som en självständig depå och efter det som en underordnad depå och en del av stallet blev istället garage för bilar när en del av tågen flyttades bort från Karis. Inga tåg förvaras mera i lokstallet. Till minne av verkstadens verksamhet har man rest ett litet minnesmärke som består av ångloket Tv1 594:s hjulpar. Minnesmärket finns bredvid spår 1:s perrong i dag. Lokstallets vändskiva är fortfarande i gott skick för användning.
Tv1 594:s hjulpar 2015
Vändskivan 2015
På östra delen av bangården uppfördes år 1926-27 ett torn där man mekaniskt kunde växla bangårdens alla växlar. Bron över bangården byggdes år 1933 och ersatte den gamla, farliga övergången över bangården.
Sot från ångloken under bron 2015
Sisuspåret
1943 öppnades stickspåret till Oy Suomen autoteollisuus Ab:s fabrik (Sisu). På platsen där man lagrar och lastar virke i dag fanns tidigare ånglokens bränslelager. Där lagrades både stenkol och ved. På stationsområdet fanns också några kiosker.
Sisus gamla spår 2015
Karis bangård förnyades helt åren 1991-92, vilket gjorde att bangårdens utseende förändrades totalt. 1991 färdigställdes de nya höga plattformarna och den gamla linjen mellan Skuru och Karis stängdes. Nya linjen öppnades 2.6 1991. Tornet därifrån man kunde styra alla växlar togs ur bruk och ersattes med nya fjärrstyrda växlar 1993. De gamla semaforerna ersattes med nya trafikljus. Ångloket Tk3 1170 ställdes på plats som ett minnesmärke år 1986 för att påminna om förfluten tid. Till en början planerade man till och med att ställa ett helt tåg där. Godsmagasinet revs i början av 2000-talet och idag på dess plats finns Axxell.
Tk3 1170 2015
Hangö-Hyvingebanan och Kustbanan möts ungefär tre kilometer öster om Karis station. En lång tid var spåren åtskilda ända till stationen. Men sedan 1992 finns det en växelförbindelse så att alla tåg från de olika banorna kan trafikera på dessa två spår. Tvåspårigheten möjliggör t.ex. att tåget till Helsingfors kan avgå från stationen innan tåget till Åbo har anlänt.
Kroggårdsväxeln
I Kroggård hade VR en sandgrop som också fick ett eget spår - "Kroggårdsväxeln". I den här sandgropen etablerades det också en industri, Karis cementvarufabrik, som även använde spåren till sandgropen. År 1972 revs spåren slutgiltigt.
Ungefärliga platsen för Kroggårdsväxeln 2015
Banvaktsstugan i Gålisjö
Banvaktsstugan i Gålisjö 2015
Laurentiusvägens övergång
I Kroggård fanns Laurentiusvägens övergång som hade bommar vilka vevades ner för hand. Övergången ersattes 1971 av Stegelbackens bro.
Laurentiusvägens övergång ca 1970 (Patrik Lönnberg)
Spåren av övergången 2015
Stegelbackens bro 2015
Stationssamhället växer fram
Så länge som bara Hangö- Hyvingebanan gick igenom Karis, var Karis station en rätt så obetydlig trafikplats. Stationen var endast viktig för Billnäs bruk. Till och med Svartå station var mera betydelsefull, då Svartå slott med sitt bruk fanns där. Först vid byggandet av Kustbanan i början av 1900-talet och efter att Karis valdes som järnvägsknutpunkt började stationens och stationssamhällets uppsving. De allra första gatorna i Karis var t.ex. Kilavägen, från stationen till Ekenäsvägen, Bangatan och Köpmansgatan som var en direkt vägförbindelse mellan stationen och Billnäs bruk. Brukets godstransporter till stationen sköttes länge med häst och kärra. På 1870-talet flyttade det järnvägspersonal, småhandlande, hantverkare och arbetare till Karis.
Snabbt började Karis växa fram och likaså ökade Karis stations betydelse som en järnvägsknutpunkt då Kustbanan färdigställdes. Tågtrafiken blev allt livligare då Hangö hamns betydelse som exporthamn ökade. Bankkontor, företag och industrier samt tjänstemän sökte sig till Karis. Den 1 januari 1930 grundades Karis köping. Vid den tiden sysselsatte järnvägen nästan 300 personer, jämfört med vid sekelskiftet då endast några få personer arbetade på Karis station.
Text och bild: Jonas Selenius