Hilding Ekelund och hans hus

Hilding Ekelund föddes 18.11.1893 i Kangasniemi strax utanför St. Michel. Familjen bestod av föräldrarna, apotekarparet Alfred och Elin Ekelund samt brodern Ragnar Ekelund. Ragnar och Hilding flyttade senare tillsammans till Borgå för att studera vid Borgå lyceum. År 1911 blev Hilding Ekelund student, och inledde på hösten samma år sina arkitekturstudier vid Helsingfors Tekniska Högskola. Efter att ha blivit klar arkitekt jobbade Ekelund bland annat som Eliel Saarinens assistent. År 1920 flyttade Ekelund till Stockholm för att jobba på den framstående arkitekten Hakon Ahlbergs arkitektbyrå. Under åren på Ahlbergs arkitektbyrå knöt Ekelund värdefulla kontakter som blev starten för hans framgångar som arkitekt. Ekelund ritade bland annat ett flertal byggnader för konstindustriella jubileumsutställningen i Göteborg år 1923. Efter ett år hos Hakon Ahlberg började Ekelund jobba för arkitekten Ivar Tengbom. 1926 grundade han sin egen arkitektbyrå. Han hade nu blivit ett namn att räkna med inom arkitektkretsarna.

Paret Ekelunds intresse för den italienska arkitekturstilen väcktes i och med deras första resa till Italien år 1921. Ekelund hade ett intresse av att sprida den italienska byggnadsstilen i Finland. År 1923 publicerade Ekelund ett resereportage från Italien i tidningen ”Arkkitehti”. I början av 1930-talet fungerade han dessutom som tidningens chefredaktör.

Ekelund ritade under sin karriär ett flertal byggnader i Helsingfors, bland annat Konsthallen, Olympiabyn, Tölö kyrka och velodromen (cykelstadion för de Olympiska spelen i staden 1952). Utöver detta ritade han Finlands ambassad i Moskva.

Så hur kommer det sig att denna välkända arkitekt utan rötter i västra Nyland kom att planera byggnader i Karis av alla ställen? Förenklat sagt berodde det på en man vid namn Carolus Lindberg. Lindberg var professor i finländsk och nordiska arkitektur vid Tekniska Högskolan i Helsingfors och fick uppdraget att planera stadsplanen för Karis. Något i Lindbergs planering gick snett, och då det var dags att förnya kommunaltekniken i Karis blev Lindbergs överdimensionerade stadsplanering problematisk. Den dåvarande köpingsdirektören Rudolf Eriksson fick då höra om Ekelund och kallade in honom till ett stadsplaneringsmöte.

Ekelund och hans fru blev snabbt nära vänner med många Karisbor och etablerade ett livslångt förhållande med köpingen. Stadshuset, vattentornet, Lärkkulla och St. Olofs kapell är exempel på hans byggnader. Ekelunds första uppdrag i Karis blev att förnya Lindbergs stadsplan. Idag kan man lite förenklat säga att absoluta centrum av Karis fortfarande är planerat enligt Lindbergs modell medan omgivande kvarter är Ekelunds förtjänst. Utöver Lindberg och Ekelund har bland annat arkitekterna Birger Brunila samt Lars och Mona Hedman bidragit till att Karis ser ut som det gör idag.

Ekelund var en verklig mångsysslare. Samtidigt som han planerade byggnader i både Karis och Helsingfors jobbade han även som lektor vid Tekniska Högskolan i Helsingfors och som professor 1950-1958. Dessutom engagerade han sig i olika arkitekttävlingar där han ofta placerade sig. Ekelunds fru Eva Kuhlefelt-Ekelund var inte bara en livskamrat utan också en arbetskamrat, och i flera av Ekelunds arbeten har Kuhlefelt-Ekelund bidragit med idéer.

Många av Ekelunds planerade projekt förverkligades aldrig. Skulle Ekelund fått bestämma skulle exempelvis Köpmansgatan i Karis idag inte se ut som den gör. Ekelund drömde om en gågata enligt italiensk modell med en så kallade piazzetta, ”öppen plats” i hörnet vid nuvarande Aktia. Dessutom hade Ekelund storslagna planer för ett museicentrum vid namn Akropolis i Karis. Ekelund satsade mycket tid på att planera museicentret, men två år före hans död 1984 beslutade kulturnämnden i Karis att ett dylikt museicentrum inte vore tillräckligt kostnadseffektivt.